Det är inte klokt vad kroppen "förfaller" på bara några dagars vanskötsel. Även om vi gick massor i Berlin så åt vi också en hel del - och inte alltid så bra. Men det var ändå bara några dagar.
När jag kom ner till gymmet i dag hade jag en tanke på att köra både styrks och kondition. Jag började med att värma upp med min favorit stakmaskinen. 1 000 meter i ganska bra fart, sen var jag varm (och svettig).
Jag körde sedan styrka, lite blandade övningar. Mest var det överkropp, men också lite ben. Sen gick jag till löpbandet för att köra 45 minuter där. OJ! GLÖM! Inte nog med att orken tröt, det gjorde ont. Ont i benen och i fötterna (okej, det KAN ju bero på alla steg i Berlin), tunga fötter, inget flås... Kroppen bara skrek NEJ!
Jag insåg att det inte skulle funka, så efter 2 km (varav hälften var promenad) klev jag av och gick till roddmaskinen istället. Där blev det 4 km, och sen fick det vara nog.
80 minuter sammanlagt, 80 minuter som i och för sig var svettiga men som mest var ett bevis på hur fort det går att tappa det som tar så pass lång tid att bygga upp.
80 minuter som får mig att fundera på hur människor som lever på snabbmat och icke-motion faktiskt mår. Det är ju skrämmande när man inser att kroppen är så pass lättpåverkad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar