tisdag 31 januari 2012

PT-pass!

Kvällens PT-pass var nog ett av de jobbigaste någonsin. Mina armar skakar än, och jag undrar om jag ens kommer att kunna tvätta håret. SÅ HÄRLIGT! Jag njuter av känslan av att ha jobbat bra!

Dessutom är det himla kul att tänka tillbaka  på hur det var för ett år sen, när jag började med PT och Lifestyle. Vilken skillnad! Det är vansinnigt kul och jag förstår att folk blir beroende av träning.


måndag 30 januari 2012

Vardagslyx - ja tack!


I dag kom den äntligen, oljan jag väntat på i ett par veckor. Himla bra service av frisören att messa när den åter fanns i lager.


Lifestyle by Actic

Ett skäl till att jag lyckats gå från Hopplös Soffpotatis till Glad Hurtbulle är att jag började på Lifestyle by Actic.


Då kan man ju fråga sig vad Lifestyle by Actic är för nåt, och jag får fundera på innan jag kan beskriva det. Att kalla det för "livsstilskurs" låter ju så flummigt, och att säga att det  är "en kurs i hur man ska leva nyttigt" låter ju så pretto.

Jag föredrar att säga att det som "en slags kurs där man får tips och råd om en massa olika saker som gör att man mår bättre, allt från information om kost och motion till information om stress och sömn. Det är små föreläsningar och jättebra gruppdiskussioner tillsammans med folk som också vill leva förståndigt utan att bli fanatisk".

Kursen sträcker sig över ett år och innehåller såväl föreläsningar som hälsoprofilsbedömningar och PT-möjligheter. 

Att vi sedan har världens mest positiva och sprudlande Lifestyle-coacher gör inte saken sämre, och deras entusiasm gör att det är ren påfyllnad att gå på träffarna. Flera gånger har jag suttit hemma och tänkt att jag bara inte orkar slita mig upp ur soffan och ta mig ner till föreläsningen, men väl där har jag aldrig ångrat mig.

Jag kan definitivt rekommendera alla att börja Lifestyle. Visst kostar det en del, men jag ser det som ren investering i min hälsa och mitt välbefinnande (det är lätt att säga om man har råd, jag vet det).

Är du intresserad av Lifestyle i Skövde kan du alltid läsa lite på deras blogg.

söndag 29 januari 2012

Tre veckor senare...

Nu har det gått tre sockerfria veckor och vid det här laget borde ju det mesta av sockertrollet ha tynat bort och gett upp... Eller...?

Hur tycker du att det går? Hinner du med all motion? Uppnår du dina mål? Håller du rätt färdriktning eller börjar du vackla och hitta omvägar/genvägar?

Nu har vi ju passerat hälften så nu finns det nog en risk att tröttna, tappa fokus och köra i diket. Kanske visar inte vågen det resultat du hoppats på, kanske är frestelserna många och svåra.

Hur gör man då? Hur hittar man tillbaka till lust och motivation?

Ja, ett sätt är ju att titta tillbaka på de mål vi formulerade när vi började (för det gjorde vi ju...väl..?). Ett annat sätt kan vara att fundera på delmål och belöningar. Finns det nåt du kan muta dig själv med? Ytterligare ett sätt kan vara att se på de framsteg du faktiskt har gjort under dessa veckor, för även om du inte gått ner 5 kilo och lärt dig springa en halvmara, så har du ändå gjort några framsteg det är jag säker på. Bara att hållit sig sockerfri i tre veckor.... motionerat 210 min/vecka i tre veckor... Det är väl framsteg, det också!

Jag har motionerat 319 minuter denna vecka, vilket är helt okej. Jag tycker det är kul och jag känner att jag blir bättre och bättre. I går kväll lyckades jag dessutom sitta vid samma bord som en massa choklad i flera timmar utan att ens fundera på smaka. Det anser jag nog vara den största framgången för mig.

Till veckan ska jag till Vänersborg på kurs ett par dagar, och då ska jag äta hotellfrukost - i mängder. *L* Däremot ska jag inte nalla på fikabrödet eller i några godisskålar.

Träningskläderna ska givetvis med, det finns ett gym på hotellet.

Jogging och box!

I dag har jag både hunnit med att jogga - utomhus, i solskenet - och boxats. Helt perfekt, en söndag kan knappast vara bättre. Särskilt som den började med en rejäl sovmorgon. *L*

Jag joggade 4,4 km på 32.48 min. Det ger en snittid på 7.25 min/km vilket jag är jättenöjd med. Benen kändes pigga och det är så mycket roligare att springa utomhus och komma nånstans istället för att stå på ett band och nöta.

Boxen var, som vanligt, både rolig och svettig. Armarna har nog jobbat hårt, för de känns lite möra nu. Finns en klar risk för träningsvärk, minsann. Sånt gillas!

Trevlig lördag!

I går kväll var vi hem till bästaste Ulrika för en vin/prat/skratt/spelkväll med henne och hennes ..... vad säger man om vuxna ... pojkvän? kille? dejt?

Vi började med vin och mat. Mycket trevligt, mycket gott! Eftersom Ulrika är Ulrika hade hon dessutom tänkt på mig och mitt sötsaksstopp så efterrätten var både nyttig och god.

Visserligen fanns det tillbehör (vit choklad och Noblesse!) men de var ju på sidan om så jag kunde låta bli dem.

Givetvis vann vi tjejer spelet, allt annat är ju liksom otänkbart. *L*

Som en extra underhållsningsbonus har Ulrika två djur. De är väl katter, per definition, men de ser inte riktigt ut som katter ska. De betedde sig inte riktigt normal heller, men de var himla skojiga.



lördag 28 januari 2012

Ibland blir det inte som man tänkt...

... men det kan bli bra ändå.

Jag hade tänkt köra max-puls-test i dag för att kunna börja använda min lilla micoach, men när jag kom ner till gymmet hade lilla manicken bestämt sig för att visa sin makt och jag lyckades inte få i gång den.

Alltså fick jag tänka om, och eftersom jag bestämt mig för att bli trött så siktade jag på 5 km under 35 minuter. Jag är fullt medveten om att det är knapp styrfart i vissas ögon, en för mig är det snabbt. Jag har inte fixat det många gånger alls.

Jag startade bandet på 8.7 och körde så i 4,5 km. Mycket svettig, men med krafter kvar, höjde jag till 9.0 och de sista 200 m körde jag på 9.5.

Med tiden 34:43 är jag mycket nöjd, och nu ser jag fram emot att förstå mig på micoach så jag kan använda den nästa gång.

Ha en underbar lördag!

fredag 27 januari 2012

Så sant, så sant...


Dagens I-landsproblem...

Jag har planerat att köra mitt max-puls-test i morgon för att kunna börja använda min lilla Micoach, men samtidigt är jag väldigt sugen på en joggingrunda utomhus. Hur ska jag lösa det?

Kanske blir det ett max-puls-test i morgon och en joggingtur på söndag - MED micoachen på. Det känns ju som en bra kombination... eller...?


torsdag 26 januari 2012

Hamsterhjärna...

Hamstrar ger inte något intryck av att vara så där jättesmarta. De har fullt upp att äta och sova och göra fler hamstrar (hm, förresten...?) och sen kan de roa sig i timmar med att gnaga på en tom toarulle eller springa i platsrör.

Dessutom kan de ju springa i en halv evighet i ett sånt där hjul, runt, runt, runt utan att komma nånstans. De verkar inte ens tröttna på det, de kan ju hålla på i över en halvtimme.

Jag menar, kan ni tänka er en människa göra nåt så meningslöst? Springa i över en halvtimme utan att komma nånstans... Bara för motionens skull. Inga synintryck, inga impulser, inget mer än att bara springa och springa och springa.... Och dessutom vara nöjd med det...

Ja, tydligen kan människor också göra det. Springa och springa och springa utan att komma en meter - det kallas löpband!

I dag körde jag 500 m uppvärmning, 6 km jogga, 500 m nedtrappning och det på rekordtiden 51:09. En förbättring med 4 minuter sedan förra gången, för i dag vågade jag mig på att kliva ur mitt bekvämlighetstempo (8.2) och startade joggen direkt på 8.5 för att sedan höja till 9.0 de sista 500 m innan nedtrappningen.

Det krävs dock en bra ljudbok för att stå ut på bandet, så jag har nog lite mer hjärna än en hamster trots allt. Men jag är väldigt nöjd med mig själv när jag kliver av...  *L*

Piggare...

Kanske var det bara en god natts sömn jag behövde för i dag känner jag mig inte alls lika dimmig. Inte så att jag skuttade upp ur sängen, det gör jag aldrig, men jag känner mig inte sjuk utan jag ser fram emot att få kliva upp på löpbandet i eftermiddag.

Däremot har en skaplig träningsvärk i armarna, så nån styrka kör jag inte i dag. *L*

onsdag 25 januari 2012

En inställd träning...

...är ingen träning.... Det är bara tråkigt!

Jag har frusit hela dagen, haft ont i huvudet och halsen, känt mig snorig och febrig, så där trist och eländigt ynklig ni vet...

Jag tog en Ipren vid lunch "för att pigga på mig och kunna träna efter jobbet" men insåg sedan två saker:
1) Man blir inte piggare av Ipren, man får möjligen mindre ont i skallen.
2) Man ska inte träna när man mår skit och behöver en Ipren.

Därför åkte jag hem efter jobbet istället, lagade mat och bänkade mig i soffan. Jag har tränat söndag, måndag och tisdag så jag klarar mig nog en dag utan att svettas - men jag VILL träna! Alltså skyndar jag mig att pigga på mig och så tränar jag efter jobbet i morgon istället. Basta!

tisdag 24 januari 2012

Tisdagsträning...

För det är väl tisdag i dag? Det känns som det borde vara minst torsdag, den här veckan har varit lååååång.

Efter jobbet åkte jag i alla fall till Actic för ett pass. Jag körde först 30 min på löpbandet, och även om det låter väldigt kaxigt så tycker jag att 30 min på bandet är ett kort pass. Jag gick 5 min, joggade 20 och gick 5. Eftersom jag bara skulle jogga 20 min så körde jag på rätt bra. Första 10 gick i 8.5, sen höjde jag till 8.9 i 5 min och sen körde jag 9.3 de sista 5.

Såväl ben som flås kändes okej, och jag tror att en orsak är att jag äter bättre nu. Sen, givetvis, påverkar det ju att jag tränar regelbundet. Som lök på laxen har jag också blivit lite bättre på att pressa mig själv, på att våga ta i lite, på att låta bli att ge upp, liksom. Det är så himla skoj!

Efter löpbandet var det dags för lite styrka. Då fick jag sällskap av Anette, och det är mycket trevligare att träna ihop. Vi körde armar/axlar i dag och som vi körde. Rotatorkuff, rodd, axelpress, axelflyes, några maskiner och sen bicepscurl.... sen var armarna möra, jag lovar. Det var knappt jag orkade lyfta armarna högt nog för att tvätta håret efter träningen. *L*

Hur konstigt det än låter, känner jag mig piggare när jag tröttat ut mig av träningen, på nåt vis.... HÄRLIGT!  

Paket - trevligt!

I dag kom paketet jag beställde i helgen. Inte illa, det är himla snabbt jobbat. 

Direkt efter träningen åkte jag och hämtade ut paketet. Väl hemma öppnade jag paket ens innan jag duschade, jag är barnsligt förtjust i paket. *L*


En Stay in place kostar 500 kr, både i affär och på nätet. 2 st kostar alltså 1000 kr. MEN - på Sportamore var det specialpris så TRE stycken kostade också 1000 kr.
Sånt gillas!


Gömd under BH:arna låg så den lilla, gröna lådan.


Och i den lilla, gröna lådan fanns Micoachen som jag nu ser fram emot att få inviga (även om tanken på ett max-puls-test får mig att bli en aning nervös).


Fullkorn gillas!

Jag hoppas verkligen att, om denna forskning stämmer, förskolor och fritidshem tänker på detta när de serverar smörgås.

Jag hoppas förresten att skolor och förskolor gör en rejäl koll på sin mat över huvud taget. Det kan inte vara nödvändigt med korv och panerad fisk var och varannan vecka.

Så, det var dagens gnäll!  *L*

måndag 23 januari 2012

Men det är ju skönt efteråt...

Visst är det lite motigt att ge sig i väg till gymmet om man en gång kommit hem från jobbet, lagat mat och ätit och sen liksom satt sig en stund.

Visst är det lite trist när man kommer på gymmet och det är knökat med folk där och man inser att man nästan får tränga sig till en plats.

Men vad gör väl det, det är ju så otroligt skönt efteråt och man känner sig extra duktig som faktiskt har tränat trots att det kändes trist och tungt att ge sig i väg.


Åh... tung rumpa..

Att åka hem efter jobbet och sen åka till gymmet efter kvällsmaten är mycket jobbigare än att träna direkt efter jobbet. På nåt sätt dras rumpan mot den sköna soffan när maten är uppäten och det börjar bli kväll.

MEN över den här kroppen är det JAG som bestämmer, så nu byter jag om och åker ner för en timme styrka i alla fall. Soffan får vänta en stund. *L*

7 miljarder...

Sju miljarder kronor - det är mycket det. Så mycket att jag knappt vet hur många nollor det ska skrivas med.

Så mycket pengar går det åt i Sverige VARJE ÅR för att människor inte är tillräckligt fysiskt aktiva. SJU MILJARDER!!

Denna summa skulle kunna minskas rejält om alla tog hand om sig bättre. 30 minuters lågintensiv aktivitet dagligen, eller 3 högintensiva pass i veckan, är allt som behövs för att våra kroppar ska må bättre.

Det fixar vi väl...?  

söndag 22 januari 2012

Nytt årsbästa

Benen kändes riktigt pigga i dag, så jag vågade mig på att hoppas på en bra insats på löpbandet. 5 km har jag ju fixat några gånger nu, så 5,5 eller till och med 6 ville jag ta.

Feg som jag är körde jag på i 8.2-tempo. Jag borde väl lära mig att pressa lite till, men jag skyller på höften, vill ju inte sabba den igen... *L*

Jag körde på och insåg, efter 1 km, att jag knappt var anfådd. Efter 2 km började jag känna mig kaxig, vid 3 visste jag att jag skulle fixa det. Efter 5,5 km höjde jag till 8.5 och de sista 200 m körde jag i 9.

Jag hade fortfarande krafter kvar efter 6 km, men valde ändå att sluta där. Det är inte bara en undanflykt, det med höften, jag är rädd att få problem igen. Att tänja sina gränser är en sak, att bli dumdristig är en annan sak.

Trots allt har jag fördubblat min joggingsträcka på en månad, vilket jag är nöjd med. Helt plötsligt känns det inte helt osannolikt att jag hinner upp i 10 km innan 1 maj när Kanallöpet går. Det är ju 99 dagar kvar dit.

Efter löpbandet körde jag 20 min styrka, med fokus på ben och mage. Jag gjorde sit-ups och vridningar på balansboll, med 10 kg-vikt. Jag gjorde rygglyft och benlyft på balansboll. Jag körde crunch med stång, plankan och vanliga crunch.

Veckans motionsdos landande på 235 minuter. Klart sämre än förra veckan, men ändå över veckans målsättning. Hade det inte varit på den där eländiga huvudvärken i går hade jag haft lite mer, men så är det. Ibland säger kroppen ifrån, helt enkelt.


Blir ingen box...

I dag blir det ingen box för mig. Min box-kompis är sjuk och jag vågar inte åka dit ensam. Kanske senare, när jag tränat mer, men inte än. De andra är så duktiga, så snabba och starka, så smidiga...

Jag kör ett dubbelpass på gymmet istället, kör löpband och styrka. Det blir bra det också.


lördag 21 januari 2012

Kunde inte låta bli...

Egentligen hade jag tänkt mäta mig varannan söndag, alltså i morgon, men i morse tog nyfikenheten över och jag plockade fram måttbandet.

Jag blev lite besviken över att måtten var det samma på arm och över magen, men höfter, lår och knä hade förändrats. Över höfter och lår hade jag tappat 3 cm vardera, och 1 cm till över knä så sammanlagt har jag tappat 7 cm sedan den 4/1. Och trots min ambition att inte titta på vågen klev jag givetvis upp på den också och insåg att det försvunnit 2,5 kg även där.

Mycket nöjd med resultatet har jag nu kunnat klicka på KÖP för att beställa den Micoach jag lovat mig själv vid 5 förlorade centimeter.

Däremot har jag ställt in dagens träning, nåt som jag inte gör ofta. Jag har gått med huvudvärk sen i går eftermiddag och den vill inte släppa trots vatten, kaffe, promenad och huvudvärkstablett. Jag får väl erkänna mig besegrad - om än bara tillfälligt - och med tanke på att jag har två pass i morgon så får jag ändå ihop mina minuter så veckomålet ändå nås.

Hur går det för er andra, så här halvvägs in i UTMANINGEN? Skriker kroppen efter sötsaker, eller är den rätt nöjd? Börjar ni få muskler och kondition? Mår ni bra?

fredag 20 januari 2012

Vilodag med shopping

I dag har jag en vilodag, vilket är rätt okej. Jag var så trött i morse så det nästan gjorde ont att kliva upp. Efter jobbet tog vi en tur till affären för att handla hem lördagsfrukost. I samma hus ligger Stadium, och där hade de specialerbjudande på träningströjor. Eftersom jag tränar så pass mycket tycker jag det är kul att kunna variera kläder, så jag tog chansen.

Två toppar till priset av en - sånt gillas! 

Nästa inköp får nog bli en sport-bh. Jag har några stycken men bara en riktig favorit, en Stay-in-place som jag älskar, men de är ju hutlöst dyra...

torsdag 19 januari 2012

Ett kärt återseende

I dag hade jag en dejt med Mr TC. Det var flera veckor sen sist, så det var väldigt trevligt att träffas. Det är så skönt att få bli så där underbart svettig som man blir med Mr TC.

Mr TC är en treadclimber, en gångmaskin som nästan dödar ens ben. Jag värmde upp i 5 minuter innan jag höjde till MAX och 6,4. Sen gick jag där och svettades i nästan 40 minuter innan jag varvade ner några minuter.

För att tömma det sista så körde jag en liten sväng på stakmaskinen. Jag körde 30 sekunder i full fart (under 2:10) vilade i 30, körde 30, vilade 30 och körde 30.

Sen stapplade jag ut i omklädningsrummet, mycket svettig och ännu mera nöjd.

Åh, jag bara älskar känslan av att ha kört ett pass, känslan av att varit nyttig och duktig.


Träningsvärken efter gårdagens PT-pass är inte fullt så hemsk som jag befarade, i alla fall inte än, utan mer på nivån oj-vad-jag -har-tränat-bra-och-det-känns...

onsdag 18 januari 2012

Ett PT-pass

I dag hade jag ett PT-pass, det första på rätt länge. Jag hade önskat mig ett pass med armar och axlar - och tro mig, det fick jag. Redan nu känner jag att jag kommer att få en skaplig träningsvärk. Bara att tvätta håret efter träningen var en utmaning.

En stor del av passet var inne i spegel-hörnan, där alla starka och vältränade häckar. Jag känner mig inte helt bekväm där, men med Hanna som piskar på hinner man inte riktigt fundera på sin omgivning.

Jag körde en hel massa armar/axlar-övningar så nu kommer jag att bli så där grymt stark, nästan som Hulken eller Pippi. Jag kommer att få värsta biffiga musklerna, får nog köpa nya tröjor till och med.

Eller, nä, kanske inte....

Men - på allvar - har du aldrig provat att träna med en PT rekommenderar jag dig att testa. Här i stan kostar ett pass drygt 500 kr (lika mycket som en krogkväll, ungefär). Det är en bra investering i din hälsa.

Det är så underbart jobbigt att känna att man tar ut sig. Jag tycker ändå att jag tar i och jobbar hårt när jag tränar själv, men man har liksom en växel till, eller två, som man kan lägga i när man har någon med sig som spänner ögonen i en.

Efteråt, när man rasar ihop som en våt fläck, så kan man bara njuta av att man jobbat bra, att man lärt sig massor och att det är skönt att det är över. *L*

tisdag 17 januari 2012

Sko-invigning!

I dag premiärjoggade jag i nya skorna. Jag klev upp på bandet med intentionen att gå 5 minuter, jogga 20 och sen gå 5. Jag var dessutom kaxig nog att slänga på bandet på 8.5 direkt när jag började jogga. Efter 15 min hade jag rätt bra kraft kvar så då höjde jag till 9.0. Sista minuten körde jag på 9.5 vilket är personligt rekord tror jag. Det kändes riktigt bra, så pass bra att jag ångrar att jag inte körde i högre fart från början.

Jag måste börja våga gå ut hårdare, måste våga testa mina gränser... Det värsta som kan hända är ju att jag får sänka farten (vilket jag skulle se som ett jäkla nederlag).

Jag har sagt det förut - men det är vansinnigt roligt att träna, särskilt när man känner att man gör framsteg. Att jogga är ju så himla tacksamt, det är så lätt att mäta sina framsteg där.

Och det är ju enormt skönt efteråt, när man kommit hem, duschat och ätit. När man sitter i soffan, känner sig duktig och nöjd. Det är livskvalitet, det, minsann!  

Jag har inte tid.... eller?

Det där med tid är ganska intressant. Såvitt jag vet har alla människor lika många timmar per dygn, ändå hinner vissa så himla mycket medan andra inte hinner nåt. Ibland önskar jag att jag hade en osynlig tidsstudieman som kartlade vad jag lägger mina timmar på.

Hur många gånger har man inte sagt "jag har inte tid att träna"... Paolo Roberto sägs ha sagt att "tar man sig inte tid att träna, får man ta sig tid att vara sjuk" och det stämmer säkert. Men tar man sig då tid att träna?

Det vore lite skoj att rita upp ett schema för en vecka och sedan skriva i vad man gör, timme för timme. Jag vågar påstå att i mitt schema finns definitivt saker jag skulle kunna plocka bort till förmån för mer träning.

Däremot har jag svårt att njuta av min träning om jag känner mig stressad, vilket gör att jag har svårt att träna efter jobbet om jag har en tid att passa senare på kvällen. Det spelar ingen roll hur gott om tid jag egentligen har, det stressar mig och då känns det jobbigt. Hm, jag inser att jag behöver jobba på detta.

Det finns ju inget rätt eller fel när det gäller att få tid till träning, det beror ju så mycket på hur ens liv ser ut. Jag kan egentligen vara hur egoistisk som helst och träna när, och hur mycket, jag vill eftersom jag inte har några småbarn. Jag kan välja att åka direkt efter jobbet eller åka hem först och ta gymmet senare. Däremot kan jag inte lägga min träning under dagtid eftersom det inte ingår i mitt jobb och jag kan heller inte ta längre lunch och jobba senare på eftermiddagen.

Har man barn som är för små för att vara ensamma kan det bli svårare, men många gym har faktiskt ett lekhörn så barnen kan vara med. Då får ju barnen dessutom lära sig att träning är något man gör, det blir en naturlig del i deras liv och sämre vanor kan man ju förmedla till sina barn. Är barnen lite större kanske de har egen träning, då kan man ju passa på att träna när de tränar. Man är inte en dålig förälder för att man inte alltid sitter i en kall ishall och tittar på pojklagets hockeyträning, jag lovar...  *L*

Om du tränar 2 gånger i veckan, och varje gång tar sammanlagt 1,5 timme, så betyder det att du roffar åt dig enorma 1,8% av veckans timmar - egoistiskt va? *L*

Jag tror att all forskning helt entydigt visar om att kroppen mår mycket bättre av motion i någon form.  Alltså tycker jag att vi ska prioritera oss själva, för visst är vi värda att må bra, leva länge och att vara friska?

måndag 16 januari 2012

Jag har gjort det!

En sak på min vill-våga-göra-lista har varit att verkligen prova ut ett par joggingskor i en sportaffär, så där på riktigt, på löpband och med någon som kollar vad man behöver för skor.

Tyvärr har jag inte vågat, har känt mig fånig... jag menar, jag... som är sån amatör, som är sån hobbyjoggare... varför ska jag ta upp tiden för personalen...?

Men i helgen bestämde jag mig i alla fall. Trots allt är det ju just såna som jag, överviktiga och ovana, som är i extra stort behov av rätt skor på fötterna.

Alltså for jag ner efter jobbet i dag, med mina joggingstrumpor i högsta hugg, och klev in på Intersport. På vårt Intersport har jag bara träffat på trevlig personal och dagens kille var inget undantag. Han ställde några frågor om hur långt jag brukar jogga (5 km just nu, men jag vill upp till 10 igen), om jag brukar få ont nånstans (ja, jag har haft problem i en höft) och om jag testat att springa på löpband förr (ja, på gym men inte i affär). Sen fick jag ta på mig ett par prov-skor och jogga en halvminut på bandet medan han tittade på mina fötter.

Snabbt konstaterade han att det nog var i höger höft jag hade problem med för jag pronerade (heter det så?) en del på höger fot. (ja, det är höger höft) Sedan frågade han vad jag gillade för skor, om det var något märke jag föredrog eller så. Jag sa som det var, att jag går på färg, jag är ju trots allt tjej. *L*

Han försvann in på lagret, kom ut med ett par modeller och trots att jag provade och bytte storlek, testade ett par modeller till och grejade i kanske en halvtimme så kände jag inte att han tyckte jag var bråkig och besvärlig, utan han tog det lugnt och var mån om att jag skulle hitta skor jag trivdes med.

Jag är lite petig med skor, för jag får lätt skavsår. Det är nåt med mina hälar som gör att skor inte sitter som de ska, på nåt vis. Den tredje (eller möjligen fjärde) modellen jag provade var klockren.

Den sitter som den ska över hälen, är lagom bred i lästen och har rätt stöd i sulan. Den är dessutom dämpad både fram och bak, vilket är bra när man väger lite för mycket.

Det är nästan synd att jag har vilodag i dag, för jag längtar efter att få testa dem...  *L*

Andra knep att ta till...

Om du vet med dig att du brukar trilla ur dina motionsplaner kan det vara bra att ha knep att ta till. Det kan behövas i början, innan man liksom har förstått hur skönt det är, hur bra man mår och att man byggt upp nya vanor. 




Skaffa en träningskalender. Att planera in sin träning, på samma sätt som man planerar in tandläkarbesök, föräldramöten, krogrunda med kompisar, frisörbesök eller vad det nu är. Kanske kan du till och med boka in fast tider varje vecka där du motionerar och då ska de tiderna vara minst lika heliga som alla andra saker du bokat in. Börjar du flytta om och skjuta fram är det lätt att det blir i morgon.. eller på onsdag.. eller till helgen...
En träningskalender kan den vanliga kalendern du använder på jobbet, eller nåt på nätet. Jag kan rekommendera FunBeat, en sida d är man dels kan planera och bokföra sin träning, dels läsa en väldig massa inspirerande och matnyttiga artiklar.



Skaffa en träningskompis. Det här är väl antagligen det absolut vanligaste tipset man kan få, men det gör det inte sämre. Skaffa en kompis att träna med, och bestäm när ni ska träna. Boka in er på pass eller stäm träff vid joggingspåret. Bestäm också att den som först lämnar återbud ska bjuda den andra på en väldigt dyr middag, eller nåt annat som verkligen svider.
Men - välj kompis med omsorg. Det är liksom ingen idé om du bokar med en elitidrottsman om du är nybörjare, eller med din lataste kompis om du faktiskt vill träna.  *L*


Motionera på arbetstid. Om du har svårt att få till motion på fritiden kan du alltid göra ett försök att göra upp en deal med din chef om att få motionera på arbetstid. Många företag har ju friskvård nu för tiden, då forskning visar att de tjänar pengar på det på lite längre sikt. Kanske kan du få en timme i veckan mot att du lovar att motionera en timme på din fritid också, kanske kan du få utrymme till en kortare promenad varje dag i samband med lunchen. Se bara till att du inte sätter dina kollegor på pottan, då blir du inte populär. 


Ge ett löfte till någon. Och se till att det blir besvärligt om du inte håller det. Till exempel kan du lova din bästa kompis att putsa alla hennes fönster om du INTE tränar tre pass i veckan i två månader. (sjukdom givetvis undantagen) Eller lova att rensa ogräs en hel lördag åt mamma, eller vad det nu kan vara som du inte ville behöva göra.



Testa något nytt. Om du tycker att jogging är så tråkigt så gräset slutar växa och spinning är ännu värre för ledaren är så trist, om du tycker gym är en fasa för alla andra är så vältränade och simma är omöjligt för det kliar i ögonen.. Leta då upp någon motionsform som du tycker är roligare, kanske kan klättring, vattengymnastik eller pilates vara något för dig. Kanske kan du lägga upp ett schema där du joggar en dag i veckan, går på pilates en dag och sen cyklar till och från jobbet en dag.
Men tänk också på att det inte är roligt jämt och alltid. Det kommer alltid dagar när det känns tungt att motionera, när soffan lockar mer. Även den mest erfarna motionär tycker ibland att det är tråååkigt att bege sig till sin träning.


Prata HÖGT om ditt beslut att börja motionera. Kanske kan du börja blogga, kanske kan du slå vad med någon i din omgivning, bara du sprider ut till många att du ska börja motionera. Ju fler som vet om det, ju större press blir det på dig att motionera. Med stor sannolikhet kommer dessutom din omgivning att tycka det är förståndigt och uppmuntra dig till ett hälsosammare liv.

Snacka om blåst...

 Eftersom vi inte varit upp till stugan nåt på länge åkte vi upp i helgen. Det har ju blåst en jäkla massa i vinter så jag befarade att det skulle ha satt sina spår. Och det hade det...
Komposten har åkt på en blåsning. Locket låg bakom, nere i lilla bäcken. Lite trist men det kan jag stå ut med.
Värre då att mitt älskade växthus har blivit rejält blåst i vinter. Skivorna låg utspridda men alla kunde räddas. Nu återstår det att se om det går att laga stommen. Kanske får jag skylla mig själv som köpte ett billigt växthus, men vem trodde att Dagmar skulle gå bärsärkagång...

Trevligare då att titta ut i naturen. Så här ser det ut bakom stugan. De avverkade en massa höga träd i höstas så nu är det LJUST. 

Vårt soldäck har också klarat sig i vinter *peppar, peppar*. Jag hävdar att detta är Paradiset på jorden! Här kan man ligga, i en solsäng, och smutta på nåt svalkande och bara njuta av livet.

Maken passade på att njuta lite i solskenet. Trots allt var det ju inga stora skador, och ett växthus är ju faktiskt bara ett växthus.

söndag 15 januari 2012

Första veckan...

Hur har det gått? Har du följt din plan, har du nått dina mål? Vad har varit lättare än du förväntat dig - och vad har varit svårare?

Jag har haft några små anfall av godissug, men absolut inte på värsta viset. Tvärtom har det gått oförskämt bra. Jag har försökt äta så bra som möjligt, och till min hjälp har jag Iforms kostdagbok.

Jag har valt att inte ersätta godiset med något annat eftersom jag vill få bort mitt små-ätande. Jag tar en frukt (eller två) på kvällen för att inte behöva lägga mig hungrig.

När det gäller motion var ju målet minst 210 minuter/vecka och det har jag uppnått, med råge. Jag körde styrka på måndagen, styrka och jogging på tisdag, vilade på onsdag, körde styrka och rodd på torsdag, vilade på fredagen, joggade i går, joggade i förmiddags och körde ett pass box nu i kväll.

Summa: 336 min - och en känsla av "fasen vad jag är duktig"!  *L*

lördag 14 januari 2012

Jogging och nya böcker

I dag tog vi en tur ner på stan. Det är ett ganska vanligt lördagsnöje, ta en fika och bara kolla runt så där. Jag kände mig väldigt duktig när jag gick fram till disken, köpte ett stort wienerbröd till maken och bara en lyxkaffe till mig.

Däremot köpte jag ett par böcker om jogging. Det är alltid bra med lite inspiration, och kunskap kan man aldrig få för mycket av. Häromdagen köpte jag dessutom en bok om styrketräning, så nu har jag massor att läsa och lära. HÄRLIGT!

Efter trippen till stan bytte jag om och for ner till mitt andra hem, Actic. Jag var laddad för ett pass på löpbandet, och efter att ha surrat några minuter med Madde klev jag upp på bandet och körde i gång. 500 meter uppvärmning, så klart, sen var det dags. Jag körde i mitt vanliga 8,2-tempo. Det kändes väldigt lätt, jag vågar påstå att jag var pratbar i 2,5 km - och det tror jag aldrig har hänt. Efter 4,5 km vågade jag mig på att höja lite, till 8,7, och efter ytterligare 250 m körde jag på så jag gick i mål på 9.

Jag hade kunnat fortsätta lite till, men jag körde på i mina gym-skor och även har de har viss dämpning är det inte till för att springa långt i. Det får bli joggingskor i fortsättningen.

Men det är så kul, det är så kul att känna att orken ökar, att flåset blir bättre och att jag klarar mer och mer. Det är ju fördelen med att börja på låg nivå, framstegen blir tydligare och fler. *L*

fredag 13 januari 2012

Vad gör vi med oss?

Usch, jag läste några skrämmande siffror i ett nummer av Aktiv Träning. Det är en mycket bra tidning, med mycket information om träning. Den vänder sig inte till bara proffs, utan det finns nåt för de flesta som gillar att träna.

Nåväl, det stod i alla fall om hur vissa saker påverkar vår förmodade livslängd, och det var väldigt skrämmande.
Om man tänker på att medellivslängden för svenska kvinnor är ca 83 år, håll det i minnet.

Om du röker förkortar du ditt liv med 8-10 år. Då är vi nere på 73-75 år helt plötsligt. Det är en väldig skillnad.
Om du dessutom är fysiskt inaktiv förkortar du ditt liv med ytterligare 5-6 år. Det betyder att man trillar ner under 70 år, rent statistiskt.

Att dessutom dricka mer än rekommenderat, och så vitt jag vet är det ganska frikostiga regler på vad som är rekommenderat, gör att den förmodade livslängden förkortas ytterligare 4-5 år, och då behöver man inte vara något mattegeni för att inse att en soffpotatis som röker och dessutom dricker för mycket riskerar att förlora närmare 20 (TJUGO!) år av sitt liv.

Och då ställer jag frågan igen - VAD GÖR VI MED OSS? 

Löjligt gott!

Och antagligen inte helt nyttigt....

torsdag 12 januari 2012

Styrkeprogram och sällskap

Dagens pass bestod av både styrka och kondition. Jag hade med mig bästaste Anette i dag också. Det är mycket roligare att träna med sällskap, i alla fall styrketräning. När jag joggar är jag värdelöst sällskap, jag orkar inte prata särskilt mycket då. *L*

Dagens styrkeprogram såg ut så här:

Knäböj med balansboll, 3x20 st
Höftlyft med stepbräda, 3x20 st
Balans på matta, med stång 3x10 st/ben
Utfall med axelfly, 3x10st/ben
Jägarstol, 3x30 sek (minst)
Tåhävningar, 2x20 st/ben + 1x10/ben (långsamma)

När detta var klart gick vi till stakmaskinen och körde 1 km där innan vi flyttade oss till roddmaskinen och körde 2x1 km där också.

För övrigt är nu även dag 4 snart slut och jag hoppas att sockerabstinensen nu börjar ebba ut hos er alla.


onsdag 11 januari 2012

Dag 3 - och Biggest loser

Även om det är himla skoj att träna är det också skönt med en vilodag emellanåt. Min vilodag har dock innehållit en promenad från Bilia och hem, jag skulle gissa är det är ca 4 km. I övrigt har jag mest suttit på rumpan, och tänker så fortsätta hela kvällen.

Vad gäller sötsuget har jag klarat mig rätt bra även om det där jäkla sockermonstret sticker upp sitt fula nylle emellanåt. Jag har dock inga planer på att låta honom vinna, så han får väl ligga där och lurka i bakgrunden av mitt liv. Och nu är det ju bara 29 dagar kvar... *L*

Ni missar väl inte att Biggest loser börjar i kväll? Inte nog med att det är bra inspiration att se andra människor kämpa, det är extra skoj att en kille från Skövde är med. Ha då i åtanke att han jobbar på en pizzeria. Jag tycker det är lite extra kul, på något vis....

Hälsoskäl...


När det gäller motionens betydelse för hälsan är det väl inte något snack - MOTION ÄR NYTTIGT!

Man minskar risken för stroke. Forskning visar att de som motionerar löper mindre risk att drabbas av stroke än de som inte motionerar. Det hänger ju ihop med att motion sänker blodtrycket och stärker hjärtat.
Sen kan man också tänka sig att en vältränad person som ändå får en stroke har lättare att träna upp sig och blir "frisk" igen då kroppen har bättre grundkondition och mer muskler.
Med motion menas då att ta i så pass mycket att man blir varm och får en pulshöjning. Det krävs alltså liiite mer än att strosa runt i affärer med en kompis. *L*

Motverkar benskörhet. Risken för benskörhet ökar med stigande ålder. Om man, redan som ung, börjar motionera stärker man sitt skelett och kan på så sätt förhindra att skelettet blir så skört. Vid 30-års ålder börjar skelettet tappa kraft och då är det rätt logiskt att ju starkare skelett man har, ju bättre är det för ju mer är det ju att bryta ner innan det blir skört.
Andra saker som kan orsaka benskörhet är rökning och felaktig kost. Även viss medicin kan urholka skelettet.
Motion som motverkar benskörhet behöver inte vara så avancerad, det räcker med att det är motion där man bär sin egen vikt, t ex jogging, promenader, tennis eller golf.

Motion minskar risken för bröstcancer. Det finns forskning som tyder på att motion ger visst skydd mot bröstcancer. I en studie som gjordes i Amerika visade man på att kvinnor som motionerade minst 5 timmar i veckan löpte mindre risk att få bröstcancer än kvinnor som inte motionerade. Detta gällde både invasiv bröstcancer, vilket innebär cancer som spridit sig, och bröstcancer som endast spridit sig lokalt.
Viss forskning tyder också på att motion är så pass bra så det kan komma att användas som ett led i behandlingen för kvinnor som drabbats av viss sorts bröstcancer.

Det minskar risken för Diabetes typ 2. Man vet att övervikt ökar riskerna för att drabbas av diabetes typ 2. Övervikt i kombination med för lite fysisk aktivitet ger ännu större risk att drabbas. Motion, däremot, kan halvera risken för diabetes även om man inte går ner i vikt. Om man dessutom lägger om sin kost och går ner i vikt minskar riskerna ytterligare.
Att drabbas av diabetes är mer än att behöva medicinera. Det är också en stor risk för följdsjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, njurproblem, ögonproblem eftersom blodgenomströmningen i de små blodkärlen minskar samt ökad risk för slaganfall.
Genom bra kost och regelbunden motion kan man minska risken för diabetes. Drygt 300 000 människor i Sverige är drabbade - jag vill inte bli en av dem!

tisdag 10 januari 2012

Andra dagen

Två dagar in på UTMANINGEN, på Hälsomånaden... Hur har det gått? Har sockerabstinensen gett huvudvärk? Klättrar du på väggarna? Har du motionerat nåt, eller ska du spara alla dina minuter till i helgen?

Jag tycker det har gått otroligt bra. Jag fick visserligen ett mikro-ryck för en liten stund sen, då hela kroppen skrek efter lite mörk choklad, men det gick över på en minut.

Jag har tränat 110 minuter denna vecka, mest styrka. I morgon blir det vilodag, men på torsdag är det dags för ett styrka/kondition igen. På fredag tror jag att jag vilar men på lördag vill jag jogga igen och på söndag är det box.

Vi har ju Icas Matkasse, så det blir bra mat under veckan. Jag tänker avstå från skolmaten då jag inte är så förtjust i all korv och såna där köpe-köttbullar. Panerad fisk är heller inte så nyttigt. Jag föredrar alltså att ta med egen låda trots att det egentligen vore smidigare att äta på skolan.

Är det en HÄLSOMÅNAD så är det... *L*

Många pass blir det...

Den senaste veckan har jag kört 8 pass, sammanlagt 520 minuter. Det är  väl helt okej? *L*

Men nu känns det i kroppen. Jag har banne mig träningsvärk mest överallt. Jag kanske är lite för gammal - och otränad - för att hålla på så här. I morgon får det bli en vilodag. (usch, det låter tråkigt)

I dag fick jag sällskap av en kollega som också ville svettas lite. Hon körde samma program som mig, och det är roligt när man kör ihop. Vi körde en dryg halvtimme med mage/rygg-styrka, enligt detta program:


Sit ups på boll,             3x20 st, 10 kg 
Vridning på boll,         2x40 st, 10 kg
Rygglyft på boll,         3x20 st
Benlyft på boll,            3x20 st
Crunch med stång,      3x20 st
Plankan,                        2x30 sek (minst)
Raka/sneda crunches, 3x10 st (raka/sneda/sneda)

Efter detta gick vi till löpbanden. Anette, som hade barnen med sig, körde ca 10 minuter. Jag hade planerat att springa 1,5 km (plus 500 m uppvärmning) men i ganska hög fart. Jag började på 8.5, gick sedan över till 9.0 och spurtade sedan in i mål på 9.5.

Svettig, flåsig och lagom mör klev jag av, klädde på mig och knatade hemåt i snön.

Fler skäl...

Det finns ju många skäl till att motionera, inte bara de rent hälomässiga. Ett annat slags välbefinnande kan det ju också ge, nämligen:


Man känner sig duktig. När jag ger mig ut i spåret känner jag mig väldigt duktig och väldigt nyttig. Det är en positiv känsla, en som liksom ger mersmak. Även om jag inte kan mäta mig med andra vad gäller tider och distanser, så kan jag ändå känna mig nöjd med min instats. Det är klart det är skillnad på om man släpar runt på ca 100 kilo i spåret, eller om man väger 65 kilo.

När jag tränar på gymmet kan jag ibland känns mig väldigt malplacerad, jag sneglar på de andra och tycker de är så duktiga och smala och vältränade. Jag har löst detta genom att jag försöker gå dit vid de tider då det inte är så himla många andra där. Och är det mycket folk där så får jag försöka bita ihop och inse att jag nog knappast är så viktig att de andra har tid att titta på mig, de är ju där för att träna själva. *L*

Dessutom är det så otroligt trevliga människor som jobbar där, så jag känner mig alltid välkommen. Jag kan ställa hur dumma frågor som helst om de olika maskinerna och de svarar och instruerar så snällt.


måndag 9 januari 2012

Träning för livet: den dåliga mamman

Träning för livet: den dåliga mamman

Jag kan inte låta bli att länka till en annan blogg, för just det här gör mig så jäkla irriterad. VARFÖR ska man behöva be om ursäkt, eller förklara sig, för att man väljer att träna, för att man väljer att ta hand om sin kropp, för att man väljer att må bra?

Är det svårare för kvinnor (mammor) att ta sig egen-tid, eller är det lika svårt för männen?

När lusten tryter...

Ibland kan det vara svårt att motivera sig själv till att motionera. Kanske inte nu, så här direkt efter nyår, men förr eller senare kommer det svackor för de flesta.

När jag hamnar i en svacka brukar jag påminna mig själv om VARFÖR det är så bra att motionera.

Vad har DU för skäl att dra på dig svett-kläder och ge dig ut i spåret, eller till gymmet? Jag har flera skäl, men ett av dem är:


För att gå ner i vikt. Att motionera i så pass högt tempo att man blir varm och får en pulshöjning några gånger i veckan hjälper till att förbränna fett i kroppen. Dessutom är det så att ju mer muskler man har, ju högre grundförbränning har man.

Förbränningen ökar inte bara under själva motionspasset, den ligger också högre efteråt medan kroppen hämtar igen sig. Tyvärr blir man gärna hungrig av att motionera men om man äter vettigt så är det ingen fara. Bara man inte tycker att man "kan unna sig lite extra" efter ett pass, för då går det liksom plus-minus-noll.

För att gå ner i vikt är det smart att både höja vardagsmotionen och köra några mer intensiva pass varje vecka. Man bör utöva minst 30 minuter vardagsmotion varje dag, helst mer. Med vardagsmotion menas all den tid man rör sig under dagen. Man kanske går till jobbet istället för att ta bilen, man kanske tar trapporna istället för hissen...

De intensivare passen, som bör vara 2-3 st per vecka, ska vara så pass ansträngande att man blir svettig och får en pulshöjning. De ska helst pågå minst 45 minuter, men då ingår uppvärmning och nedtrappning i den tiden. Dessa pass kan vara jogging, stavgång, step up, spinning eller nåt annat som gör dig svettig.

Så, NU KÖR VI!

Ni kommer väl ihåg:

Alltså, från 9 januari till den 9 februari gäller följande:
1) Inget godis eller andra sötsaker (givetvis inte chips, ostbågar, tårta, muffins eller andra kaloribomber heller)
2) Ingen skräpmat (säg hej då till pizza och McD-menyer)
3) Motionera minst 210 minuter per vecka (det motsvarar 30 min/dag) - och minst ett av passen ska vara längre än 45 minuter (med motion räknas svett-pass, inte fin-gå med väninnan eller fönstershoppa med moster)
4) Skriv en kommentar minst en gång i veckan (gärna mer) för att tala om hur det går och för att peppa och sporra varann.

söndag 8 januari 2012

Oj, vilken dag...

Att först jogga och sen köra ett 75-minuters boxpass tar liksom slut på en.

Boxen var, som vanligt, grymt jobbigt (armarna och axlarna var på väg att säga upp sig) men kul. Så kul att Hannah frågade om vi verkligen blev trötta, eftersom Susanne och jag såg för glada ut under passet. *L*

Men, man blir ju så skönt trött av motion, så nu ser jag fram emot att få kasta mig i säng, sova fem kvart i timmen och ladda inför årets första arbetsdag.

Första målet uppnått!

Hej och hå! Ibland går det snabbare - och lättare - än man trott.

Även om jag har ett box-pass i kväll åkte jag ändå ner för att köra en vända på löpbandet i dag. Jag har ju lurat på maken ett medlemskap på Actic, så jag får väl göra honom sällskap när han ska dit. *L*

Jag hade som mål att jogga minst 3,5 km och jag kände att kroppen var rätt pigg i dag, så jag trodde nog det skulle funka. Jag började gå 500 meter i rask fart och sen var det dags. Feg som jag är så valde jag att hålla 8,2 km/tim (det motsvarar 7:18/km) och även om det känns lite långsamt är det ändå en fart som känns liksom trygg. Jag ville ju så gärna klara 3,5 km i dag... Jag hade dessutom en liten, liten dröm om att fixa 5 km, men...

Efter 1 km var jag fortfarande pigg. Efter 2 började jag ändå tro på att det skulle vara möjligt med 5. Mindre än 4 var i alla fall inte särskilt intressant. Vid 3,3 insåg jag att allt över detta skulle vara det längsta jag joggat sedan Tjejmilen, och alltså en liten seger.

När jag började närma mig 4 km tyckte jag att jag lika gärna kunde fortsätta. Jag menar, har man fixat 4 kan man lika gärna fixa 5, eller hur? *L* Alltså fortsatte jag och de sista 500 m höjde jag lite och sen höjde jag ytterligare lite de sista 200.

Svettig och mycket nöjd gick jag sedan 500 m för att varva ner och sluttiden på mina 6 km blev mycket blygsamma 46:46 - men vad då, jag JOGGADE FEM KILOMETER!

Så nu är den min, boken som jag ville ha men inte trodde jag skulle få (köpa) än på några veckor.

I morgon...

Se så.. är ni laddade och på gång? I morgon är det dags, dags att inleda UTMANINGEN. Äh, jag tror inte det är så stor grej, egentligen. Nog fixar vi att leva hälsosamt? Det är ju det vi vill göra, eller hur?

Fall nu inte för frestelsen att äta allt som sitter löst, som en sista måltid för en dödsdömd. Sätt dig ner och formulera dina mål, och givetvis dina belöningar istället. Gör en motionsplanering så du vet att du får ihop dina 210 minuter i veckan. Det är mycket roligare, och det ger inte lika dåligt samvete efteråt. *L*

Det vore extra skoj om du kunde dela med dig av dina mål och belöningar här.

lördag 7 januari 2012

Lördags-gott

Om man vill ha nåt gott att mumsa på, som ändå inte är alldeles åt skogen fel, kan man ta Turkisk matlagningsyoghurt, 3,5% och blanda med vanlig dipmix. Sedan är det bara att dippa med vanliga smörgåsrån. Jag har inte räknat på hur många kalorier det är, men jag tror inte det är många. Det kan knappast räknas som sötsaker, och det är väldigt gott till vin.



 


En timme styrka

I dag satte jag ihop ett program som jag tror är bra. Det kändes som om det gick igenom hela kroppen och svettigt var det i alla fall.

Så här såg det ut:

Uppvärmning, 5 minuter, på cross trainer.

Dessa körde jag i tre omgångar med 10 i varje:
Armhävningar
Benböj
Dips
Rygglyft

Sen tog jag fram en balansboll och körde tre omgångar av dessa:
Sit-ups (10 kilos vikt, 20 st)
Vridningar (10 kilos vikt40 st)
Bröstflies liggande på boll (20 st, 2,5 kilos vikter)

Sen gjorde jag rygglyft och benlyft på bollen, tre omgångar med 20 i varje. (den kändes rejält i ryggen!)

Sen var det dags att plåga armar och axlar lite mer. Tre omgångar, 10 st/omgång med dessa:
Axelpress (2,5 kg)
Axelfly (2,5 kg)
Upprätt rodd (5 kg)

Mera armar och axlar. Tre omgångar, 10 i varje.
Tricepspress (5 kg)
Axellyft, "upp på hyllan" (5 kg)

För att få in lite ben körde jag sedan 3 x 10 enbensknäböj med en fot på en step-bräda.
Sedan avslutade jag det hela med 3 x 20 st benböj med balansboll.

Gissa om det sedan var skönt att stretcha lite. För att inte tala om att komma hem, duscha och äta en nachotallrik. *L*

Godisfri lördag...

Åh, det där med lördagar är nåt som tydligen sitter djupt rotat - men för att avgifta mig så ska jag avstå från sött även på lördagar den här första månaden. Sen kan det nog bli så att det blir lite sött på lördagar, eller kanske varannan lördag...

fredag 6 januari 2012

Så svettigt - och så kul!

I dag har jag städat ut julen. Inte för att det var så mycket att städa ut, men lite i alla fall. Eftersom vi knappt varit hemma över helgerna har vi inte heller pyntat så mycket.

Kl 16:30 hade jag bokat in mig på ett pass aerobic. Lite pirrig, för koordination är inte min paradgren, men det är så kul så jag väljer att strunta i att jag inte kan och kör järnet istället. Nån nytta av att man fyllt 40 ska man väl ha... *L*

Fast - och jag undrar om jag borde erkänna detta - innan passet så körde jag en halvtimme på löpbandet. Jag började gå, som vanligt, i 500 meter. Sen höjde jag, och i dag höjde jag till 8,5 direkt. Det är lite över vad jag brukar, men man måste ju köra lite tempo också. 1, 5 km körde jag i 8,5 sen höjde jag ytterligare till 8,7 och 9 i 500 meter. Sen var jag slut, gick 500 meter, men sen blåste jag på 500 meter till i 9. För mig är det typ överljudshastighet.... *L* Sen gick jag 500 meter för att varva ner.

Efter bandet petade jag i mig en bars, drack en massa vatten och laddade om. Nu behövs det inte laddas så mycket. Ledaren, Hannah, är ett sånt energiknippe att man inte kan låta bli att dras med. Givetvis rann svetten, och det gick en hel del vatten. På slutet körde vi aerobic kanon. Vi delade in oss i tre grupper och körde liksom med viss fördröjning, ni vet så där som man brukar sjunga Broder Jakob.. *L*. SVÅRT men kul!  Det var lagom mycket folk där, och dessutom var bästaste Anette med, så det var ett ROLIGT PASS.


Jag är så glad att det finns så många underbara människor där! Tänk vilken förmån, att ha ett gym att gå till, ett gym där man bli glad, där man mår bra, där man trivs.








God (och mager) soppa

Ta drygt en halv liter rivna morötter och koka dem i en liter buljong/fond i ca 10 minuter.

Sänk värmen, blanda i en ask Philadelphia (gärna vitlök och örter) så det får smälta.

Ät och njut!



Vill du hotta upp soppan är det gott med lite Sambal Olek i, eller blanda i kålrot, potatis, palsternacka, lök eller vad du nu gillar.

torsdag 5 januari 2012

Detta inlägg sponsras av Svenska cement...

Nä, kanske inte riktigt, men oj så tunga mina ben var i dag. Dels kände jag av lite träningsvärk från i går, dels tror jag att nyårshelgen fortfarande gör sig påmind.

Men - jag tog i alla fall 3300 meter jogg, 100 meter längre än innan nyår. *ser lite nöjd ut* Fast det var definitivt mer envishet än ork, skulle man kunna säga.

Efter 31 minuter på mina cement-ben så gick jag över till styrkesidan och körde en halvtimme där. Rotatorkuff, armhävningar, rygglyft, benlyft, utfall, cruches med stång, lite balansövningar och sen var i princip slut.

Men nöjd - det är för jäkla skönt att svettas!

Mål och belöningar

Om du, liksom jag, har rätt långt till målet (kanske vill du gå ner en massa i vikt eller orka springa ett maraton eller vad du nu jobbar mot) kan det vara smart att sätta upp delmål.

Jag gillar belöningar, så jag tycker man ska ha både ett MÅL och flera DELMÅL och givetvis belöningar vid varje. MÅLET kan vara ganska svårt att nå, bara man har flera delmål på vägen. Däremot är det några saker man ska tänka på.

När man sätter mål ska de vara mätbara. Att bara skriva "jag ska gå ner i vikt" är inte så genomtänkt. Bra tanke, men hur vet man då när man nått målet? Efter ett hekto? 3 kilo? MÅLET kan vara att gå ner 25 kilo, men DELMÅL kan vara 5 kilos-intervaller.

Målen ska också vara rimliga. Om du aldrig joggat förr är det på tok för långt till "jag ska kunna jogga 10 km under en timme". MÅLET kan vara att jogga en mil, men DELMÅL kan vara varje kilometer.

Belöningen ska vara nåt du verkligen vill ha. Den behöver inte kosta en massa pengar, men den ska vara värd att kämpa för. Har du många delmål kanske varje belöning blir rätt liten, men se till att de ändå är nåt du kan vara stolt över. Jag köpte en orkidé för varje ny kilometer jag orkade jogga i fjol. Jag blir fortfarande glad när jag tittar på dem.

Jag har tänkt bort kilon i år, jag ska gå på centimeter. Jag mäter mig på 5 ställen, och för varje 0,5 dm (visst låter det mer än 5 cm *L*) så ska jag unna mig en belöning. Belöningen ska inte vara ätbar, utan den ska sporra till vidare framgångar. Käckt va!

Alltså: 
0,5 dm - en micoach
1,0 dm - en ny träningströja
1,5 dm - ett par adidasbyxor

Sen har vi då träningen. Visserligen kan jag nog påstå att jag tränar regelbundet, men jag vill ändå förbättra mig. Styrketräningen är bra, men den är lite svårare att mäta än joggingen så jag ser styrkan som ett medel att nå målet (att gå ner i vikt och att kunna springa längre och snabbare) och nöjer mig med att sätta upp mål för joggingen.

Eftersom jag skadade mig i höstas och nu har tappat en hel del i flås, får jag börja om litegrann. Jag var ju uppe på en mil, så förmågan finns.

Alltså:
5 km - en bok om fotografering
7 km - DYRT badskum
10 km - ett frisörbesök, med klipp och färg
över 10 km (fasen, nån gång ska jag göra det!) - nya träningskläder OCH en kaxig mugg

Så - NU KÖR VI!

Jag tog en decimeter direkt!

Ja, inte på kroppen utan på håret :)

Ett snabbt beslut vid spegeln i morse och jag bokade tid hos Frida. Ett par timmar senare är håret en decimeter kortare, betydligt mer frisyrig och genomklippt. SKÖNT!
Hälsa Webbhotell TräningsbloggarHälsa