Åh, jag blir så less!

Jag tycker det är grymt kul att träna och jag njuter av det. I dag tog jag med joggingkläderna till jobbet för att kunna byta om och åka direkt till spåret efter jobbet.

Jag bytte om, satte mig i bilen - och insåg att den där eländiga hjärtklappningen jag känt av den senaste tiden var på ingång igen.

Skapligt less åkte jag hem och ringde Vårdcentralen istället. Jag tappade liksom lusten att jogga.

På tisdag ska jag träffa Tant Doktorn, ta EKG och kolla upp det. Jag får se om jag joggar nåt innan dess eller om jag nöjer mig med att sitta i soffan och tycka synd om mig själv.

Så jäkla tråkigt att kroppen sätter stopp för träningen, så ologiskt liksom. Motion är ju NYTTIGT, då ska väl kroppen inte förhindra det!