11 km och platt fall

Jag har inte prioriterat träningen den sista tiden. Det har varit så mycket annat, med jobb och flytt och så. Men jag känner att jag saknar det, jag mår bra av att flänga runt i skogen och svettas.

I dag var det så dags att bege sig upp på Billingen för en runda. Jag hade siktet på minst 1 mil, gärna mer.

Benen kändes rätt pigga och fast jag hade planerat att inte gå ut så snabbt så höll jag ca 7 min/km i flera km. Jag tror inte nån km låg över 7:20, inte förrän jag sprungit 7.95 km. Då snubblade jag och gjorde en riktig praktvurpa. Rakt ner i gruset dök jag, med handen och ena knät som nån sorts farthinder. Jag lovar att det gjorde rejält ont! Först trodde jag att jag brutit handleden, men den smärtan avtog rätt snabbt. Svidet i såren och bultandet i knät är kvar än.

Jag valde att gå ca 300 meter men sen blev det tråkigt så jag började jogga igen. Trots att det kändes rejält i knät kunde jag hålla ungefär samma tempo som innan och jag gick i mål, efter 11 km, på 1:19:54. Jag är mycket nöjd med att komma under 1:20:00. Jag är också nöjd med att ha genomfört ytterligare en runda över 1 mil. 

"En gång är ingen gång, två gånger är en vana..."