En misslyckad (men genomförd) elva

I dag stod det långrunda på min planering. Efter att ha laddat med en rejäl omelett så åkte jag upp på Billingen för en elva. Elvan där är ganska snäll så jag hade höga förhoppningar om att fixa det, trots värmen.

De första 3 km gick ganska bra sen började jag tappa energi. Efter 3,5 km var jag orolig att snubbla för då kände jag att jag inte hade kontroll på fötterna tillräckligt mycket för att fixa de rötter, stenar och gropar som är i banan. Då valde jag att gå en bit, men 500 m senare joggade jag igen. Vid 6,5 km fick jag ont i magen, sånt där ont så jag trodde jag skulle kräkas liksom, eller möjligen.. ja, ni vet.... sånt som  inte är helt enkelt att fixa ute i skogen. Jag gick några hundra meter, försökte jogga men efter några hundra meter kom det tillbaka. Så höll jag på ett par km innan jag insåg att det inte funkade utan jag valde att gå in i mål. Missnöjd med resultatet (och magen) men nöjd med att ha genomfört rundan och inte genat in i mål, åkte jag hem och tyckte lite synd om mig själv en stund. (vad det nu skulle göra för nytta)

Jag vet inte om det beror på att jag ätit Voltaren några dagar (för armbågen) men min mage och jag är inte helt överens i dag så jag antar att det kan vara pillren som ligger bakom detta. Jag får helt enkelt byta till några piller som inte innehåller diklofenak (som ju är känt för att rasera magar).

En solbränd femma

I går tillbringade jag större delen av dagen i en solsäng uppe i stugan. Underbart varmt och skönt, med en bra bok (Tack för alla minnen) och fullständig avkoppling. Livskvalitet! Jag hade tänkt jogga hem, men 11 km i 27°C kändes lite väl övermäktigt så jag planerade in en runda senare på kvällen, efter maten, istället.

Vid 20-tiden hade temperaturen sjunkit till ca 23°C så då gav jag mig ut, men solen och värmen kändes i kroppen så jag fixade bara en femma. Visserligen är rundan här jobbigare än den uppe på Billingen, men 5 km är egentligen lite för lite.

I dag blir det förråds-städning. Det är det enda som är kvar att göra nu efter flytten, sen känns det som om vi är färdiga med allt. Eller, ja, nån tavla som ska upp och så men det får ta sin tid. Det är skönt att bo in sig för att känna var man ska ha såna saker. Förrådet, däremot, ser ju ut som ett katastrofområde.

I morgon hoppas jag att det är lite svalare för då ska jag upp på Billingen och ta en runda där. Maken åker till Göteborg på Bruce Springsteen - jag stannar hemma, joggar och sedan frossar i kräftor. Känns som om jag dragit vinstlotten, minsann. *L*

De är inte så många - än

Men jag är stolt över varende en och jag blir glad av att se dem. *L*

Boktips

Jag köpte en ny bok i lördags och den var så bra så den är slut redan. Lite synd, men jag kunde liksom inte låta bli att läsa ut den.

Jag har läst hela serien om barnmorskan Cecilia Lund och älskat varje bok lika mycket. Den här gjorde mig inte heller besviken.

TRÄNINGSVÄRK

I går fick jag för mig att köra en längre runda. Hem från stugan, närmare bestämt. Jag misstänkte att det skulle bli över milen - på asfalt - men det hindrade inte mig.

Jag joggade 6,5 km sen gick jag i 1 km. Det kändes bra i benen, särskilt som jag hållit en rätt hög hastighet (med mina mått mätt). Jag tänkte liksom hålla igen lite men benen rullade på, ganska enkelt dessutom. HÄRLIGT! De första 6 km gick på ca 40 min, under 7 min/km i snitt alltså. Det är inte riktigt likt mig, och särskilt inte den senaste tiden. *ser nöjd ut*

Sedan joggade jag 1,5 km (tog 9 km på strax över en timme, helt okej för mig). Jag gick sedan 300 m men sedan joggade jag hem. När jag kom till vår postlåda fattades det knappt 100 m till 11 km så jag tog ett varv runt huset också - allt för statistiken. *L*

I dag känns det i benen. Inte obehagligt eller så, bara så där skönt som det gör när man jobbat bra och känner sig nöjd.

Okej, såna här skutt gör inte jag i dag, men jag känner mig ungerfär så här nöjd. *L*

SEX

Kilometer alltså. Alldeles lagom runda, varmt och soligt ute och även om det var svettigt och flåsigt njöt jag av varje steg.

Vi har varit lite lagom effektiva här hemma i dag. Vi har ÄNTLIGEN fått ihop den där eländiga (men snygga) tv-möbeln vi köpt på Ikea. Nu kan vi se ljuset i tunneln vad gäller alla flyttbestyr.

Nu är vardagsrummet klart, ja bortsett från att två förstoringar som jag beställt inte kommit än då.

Sovrummet är klart, bortsett från att antennkabeln till TV:n ska dras på ett lite snyggare sätt. Men det känns inte så bråttom. TV i sovrummet är mest en bonus för regniga höstlördagar.

Köket är klart, hm, ja bortsett från att det ska komma en kakelman och kakla om det men det blir inte förrän i augusti - och dit är det JÄTTELÅNGT för då är ju sommarlovet slut.

Hallen är klart, bortsett från.. inget, den är klar helt enkelt!

Datorrummet behöver att par hyllor, sen är det också helt klart.

Biorummet och förrådet däremot... det väljer jag att inte ens tänka på. *L*

Väckarklocka eller bara skrämselpropaganda?

Vad säger ni om den senaste forskningen - att det är lika farligt att INTE motionera som att röka....

Nu har de ju skruvat till det riktigt, men visst låter det rimligt att lika många dör av fysisk inaktivitet som av att röka.

Skrämmande!

Sommarvikarier överallt, eller?

På allvar - hur rörigt och fel kan det bli...?

Den 18 juni beställde vi varor från Ikea, möbler för nästan 20 000 kr.

Den 28 juni kom varorna, efter bara 10 dagar....

Den 2 juli ringde jag dem för en gavel på en hylla var skrubbad.

Den 9 juli kom en avi från posten, en ny gavel fanns att hämta. Tänka sig, bara en vecka tog paketet på sig - inom Sverige. En ny gavel var det - dock FEL gavel, en gavel till en helt annan hylla!
Nytt samtal till Ikea. Jodå, en ny gavel skulle komma med posten, inom en vecka...

Den 19 juli, efter 10 dagar, nytt samtal för att efterlysa gaveln. Den hade inte ens lämnat butiken i Jönköping, men de skulle skynda på och jag skulle ha gaveln om ca en vecka.
Jag valde att åka till Jönköping (18 mil tor) för att hämta gaveln själv, är lite trött på att inte kunna montera ihop tv-bänken nu. Fick veta att jag skulle gå in i butiken och uppsöka Byten&Återköp. Det gjorde jag, och efter att ha väntat i kö i ca 15 min fick jag veta att de visste om min trasiga gavel så en ny väntade - på Varuutlämningen några hundra meter bort! Varför kunde vi inte fått åka dit direkt?
Förflyttning till Varuutlämningen, ny kö, denna gång på ca 20 min. Så, äntligen hade vi vår gavel i bilen.

Väl hemma inser vi att VI FÅTT FEL GAVEL!! Vi har fått vänster gavel istället för höger.

Nytt samtal till Ikea. Inget besked kunde ges, men tjejen i Jönköping skulle prata med transportören "direkt i morgon bitti och ringa dig sen". Efter en titt på klockan inser jag nu att Jönköping ligger i en annan tidszon, för direkt i morgon bitti har tydligen inte varit än och nu är klockan över 10.

En långsam femma

I dag kom jag mig i alla fall för att bege mig ut i spåret. Eftersom det regnat en hel del (okej, en jävla massa då) var det lite blött i spåret. Inte mycket, men så pass att mina fina skor blev smutsiga...  :(

Nu är det kanske inte direkt någon katastrof, men lite synd. Jag gillar mina skor, är nästan lite kär i dem, och de är ju så fina.

I morgon blir det Billingen, även om jag misstänker att det är ännu blötare där uppe. Minst 7 km, helst milen, är målsättningen.

Okej, jag är väl inte så aktiv...

De senaste veckorna har jag inte slitit ut joggingskorna direkt. Det har varit fullt upp med flytten och allt sånt. Att vi dessutom åkte till Transylvanien några dagar mitt i alltihopa var inte så välplanerat men MYCKET SKÖNT! Där hade vi över 35°C varmt så nu har jag laddat mina solceller. Jag hade med mig joggingskor men alltså, näe... inte i den värmen.

Men nu så, nu börjar vi komma i ordning här hemma så pass att jag känner att jag kan prioritera träningen igen. Och det är ju på tiden för det är väldigt snart dags för Kanalsimmet. Sen är det Tjejmilen och iForm-loppet inom en ganska snar framtid också, så nu är det bara att ta tag i träningen igen.

Eftersom vi åt lunch (en mycket god sallad i Mariestad) vid 15-tiden ska jag låta maten sjunka till så där 17:30-tiden. Sen ska joggingskor på och jag ska ut i spåret.

Ont, det gör ont...

Nåt har hänt med min ena armbåge.  Antagligen har jag överansträngt nåt muskelfäste, så det säkert över bara jag låter armen vila några dagar. Och just det där med vila är ju plätt-lätt mitt i flytten, då.

Efter gårdagens joggingrunda, när fötterna nästan flög fram, var jag taggad som 17 för en längre runda på Billingen. Jag gick ut lugnt, för jag siktade på att klara milen. Visserligen var det inte samma flyt som i går, men det var benen som var trötta, flåset funkade fint.

Vid ca 7 km hände nåt, benen bara dog. Jag försökte gå ett par hundra meter och sedan jogga igen, men nä. Stumma ben är liksom bara förnamnet. Jag provade ett par gånger till, men det var på gränsen till att det gjorde ont i benen, så jag insåg min begränsning och gick i rask fart resten av rundan.

Jag är ändå rätt nöjd ändå, för jag ökar hela tiden sträckan jag fixar att jogga och även om benen är trötta så funkar flåset.

Jag säger som Gert Fylking: ÄNTLIGEN!

I dag kom jag mig äntligen för att knyta på mig joggingskorna och ge mig ut på en runda. Jag siktade på att jogga till radhuset, ca 4,5 km alltså.

Fötterna var mycket lätta och det var både skönt och roligt att jogga. Åh, vad det är underbart att få den känslan. Extra underbart var det ju eftersom det har varit rätt tungt att jogga den senaste tiden.

När jag närmade mig radhuset hade jag energi kvar så jag tog en extra krok för att få fler kilometer.

I morgon ska jag nog se om det går att jogga på Billingen, eller om det behövs kanot för att ta sig runt. Jag är sugen på en långrunda, en mil eller så.

Full rulle...

Mitt i flytten hinner jag varken motionera eller blogga men jag lovar att sätta fart med båda delarna under veckan. Nu börjar vi få läget under kontroll. Radhuset har fått nya tapeter i flera rum, badrummet är nytt och fint och till veckan kommer det såväl golvlister som nytt kökskakel. Gillas!

Här i lägenheten känns det som om vi bott i flyttlådor i månader nu (fast det är inte så länge, egentligen) men nu är det bara några dagar kvar. Tack för det!